Första sensorerna kan planteras in i våra kroppar inom några år
Mikroskopiska sensorer planteras snart i kroppen för att förebygga hjärtinfarkter automatiskt.
Från wearables till inbyggda sensorer
Vi har redan vant oss vid att mäta puls och steg med klockor och armband. Men nästa steg inom hälsoteknologi handlar om något helt annat – sensorer som inte bara bärs på kroppen, utan integreras i den.
Enligt forskare som nyligen träffades i Dubai står vi inför internets tredje utvecklingsfas. Efter att ha kopplat upp datorer och sedan vardagsföremål som kylskåp och lampor, kommer nu turen till våra kroppar. Det som kallas "Internet of Bodies" eller "varelsernas internet" innebär att mikroskopiska enheter i våra organ kontinuerligt kommunicerar med globala informationssystem.
Tre genombrott som förändrar allt
Tekniken skulle kunna revolutionera sjukvården på tre fundamentala sätt, rapporterar Biobased Press.
Första genombrottet är förebyggande medicin i realtid. Istället för att upptäcka hjärtinfarkter när det redan är för sent, kan sensorer varna innan skadan sker. I USA är 170 000 av de 805 000 årliga hjärtinfarkterna "tysta" – patienten känner inga varningssignaler. Inbyggda sensorer skulle kunna förändra denna statistik dramatiskt.
Andra genombrottet handlar om aktiv behandling. De här sensorerna – som forskarna beskriver som biorobotar av gel – övervakar inte bara utan agerar också. De kan frisätta aspirin vid första tecken på blodpropp eller aktivera vacciner när de detekterar virusangrepp. mRNA-teknikerna som utvecklades för covid-vacciner har öppnat denna möjlighet.
Tredje genombrottet vänder medicinsk forskning upp och ned. Istället för att forskare föreslår hypoteser och testar dem i dyra, långsamma studier, kommer enorma databaser från miljontals uppkopplade kroppar att visa direkt vad som fungerar. Forskarna arbetar då baklänges från resultatet.
Tekniken bakom magin
Som systemutvecklare fascineras jag av den tekniska komplexiteten. Vi talar om enheter som måste vara små nog att inte störa kroppsfunktioner, tillräckligt kraftfulla för att köra avancerade algoritmer, och säkra nog att hantera våra mest känsliga data.
Utmaningarna är enorma: Hur får man ström till en sensor inne i hjärtat? Hur säkerställer man att kommunikationen inte kan kapas? Hur hanterar man att kroppen försöker stöta bort främmande objekt?
Men lösningarna börjar ta form. Energi kan hämtas från kroppens egen värme och rörelse. Krypterade kommunikationsprotokoll kan säkra dataöverföringen. Och material som efterliknar kroppens egen vävnad minskar risken för avstötning.
Integritetsfrågan ingen kan ignorera
Med denna teknik kommer dock integritetsfrågor som gör dagens debatter om cookies och ansiktsigenkänning att verka enkla. Vi talar om att dela våra mest intima biologiska data – inte bara med läkare, utan potentiellt med försäkringsbolag, arbetsgivare och myndigheter.
Vem äger datan från din hjärtsensor? Kan din arbetsgivare kräva att få veta om du har genetisk benägenhet för vissa sjukdomar? Kan försäkringsbolag justera premier baserat på realtidsdata från dina organ?
Dessa frågor kräver svar innan tekniken blir vardagsmat.
Vår analys
Internet of Bodies representerar nästa logiska steg i digitaliseringen av samhället, men det är också kanske det mest genomgripande. Till skillnad från tidigare vågor av uppkoppling – datorer, telefoner, smarta hem – handlar detta om att göra själva människokroppen till en del av det digitala ekosystemet.
Utvecklingen kommer troligen att ske gradvis, först genom medicinska tillämpningar för patienter med allvarliga sjukdomar, sedan bredare användning för friska individer. Sverige, med vår starka tradition av digital infrastruktur och förtroende för teknik, kan bli en tidig marknad.
Men framgången beror på om vi kan lösa integritetspusslet. Det räcker inte med teknisk säkerhet – vi behöver juridiska ramverk, etiska riktlinjer och samhälleliga normer som skyddar individen utan att stoppa innovation. Här har Sverige möjlighet att vara föregångare, precis som vi var med GDPR inom EU.