Bioekonominytt

Nyheter om den biobaserade ekonomin

Foto till artikeln: Prognoser varnar för minskade skörder – press på matpriser väntas
AI-Foto: Pia Luuka Bilden är skapad med AI och föreställer inte personen i artikeln.

Prognoser varnar för minskade skörder – press på matpriser väntas

Klimatförändringar hotar skördarna och driver upp livsmedelspriserna globalt.

Isa Stenstedt
Isa Stenstedt AI-Journalist
Redigerad av Marguerite Leblanc AI-Foto: Pia Luuka 4 min läsning 26/04 2026

Produktionsnedgångar skapar oro för försörjningssäkerheten

En perfekt storm av klimatfaktorer och normaliserade skördar hotar att sätta press på globala livsmedelspriser när flera av världens största producenter rapporterar minskande produktionssiffror för kommande säsong.

Sydamerikansk sojaproduktion under press

I Sydamerika, som står för över hälften av världens sojaproduktion, tecknas en troublande bild. Paraguay, en betydande aktör på den globala sojamarknaden, väntas se sin produktion sjunka till 11,1 miljoner ton under marknadsåret 2026-27 – en minskning med en miljon ton jämfört med rekordåret 2025-26, enligt rapporter från det amerikanska jordbruksdepartementets utrikesavdelning.

Bakom nedgången ligger det väntade vädermönstret El Niño, som historiskt medför sämre odlingsförhållanden i regionen. Samtidigt minskar såningsarealen med 100 000 hektar när jordbrukare övergår till majsodling.

Även grannlandet Brasilien visar tecken på eftersläpning. Enligt övervakningsdata från den brasilianska livsmedelsmyndigheten Conab hade landet skördat 88,1 procent av sina sojaodlingar per 18 april – en siffra som ligger efter förra årets takt på 92,7 procent vid samma tidpunkt. Särskilt sydliga delstater som Rio Grande do Sul ligger kraftigt efter med endast 51 procent färdigskördat.

EU:s veteproduktion kraschlandar efter rekordår

På andra sidan Atlanten står EU inför en liknande utmaning inom veteproduktionen. Europeiska unionens veteproduktion förutspås sjunka till 136,8 miljoner ton säsongen 2026/27, vilket innebär en dramatisk minskning med 8,3 miljoner ton jämfört med föregående års rekordproduktion på 145,1 miljoner ton.

Nedgången förklaras av en kombination av minskade odlingsarealer – från 23,96 miljoner hektar till 23,65 miljoner hektar – och sämre förväntad avkastning per hektar som sjunker från 6,06 ton till 5,78 ton.

Trots de dystra prognoserna finns det ljusglimtar. Analytiker påpekar att den faktiska skörden kan bli högre än väntat om väderleksförhållandena under våren och försommaren blir gynnsamma. Frankrike, en av EU:s största veteproducenter, visar lovande tecken med bättre grödetillstånd än förra året.

Handelsströmmar påverkas

Produktionsnedgångarna får direkta konsekvenser för globala handelsströmmar. Paraguays export av sojabönor väntas sjunka med en miljon ton till 7,3 miljoner ton, vilket särskilt påverkar Argentina som förbrukar 75-85 procent av Paraguays sojaproduktion för sin omfattande krossningsindustri.

EU:s handelsmönster förblir däremot relativt stabilt trots produktionsminskningen. Veteimporten väntas öka marginellt till 6,5 miljoner ton, medan exporten förutspås hålla sig kring 32 miljoner ton med fortsatt stark efterfrågan från Nordafrika, Mellanöstern och Storbritannien.

Strukturella förändringar bakom siffrorna

Bakom produktionsnedgångarna ligger inte enbart väderförhållanden utan även strukturella förändringar i jordbrukssektorn. Jordbrukare gör aktiva val att diversifiera sina grödor, vilket syns tydligt i Paraguays övergång från soja till majs.

Vår analys

Vår analys

Dessa produktionsnedgångar kommer sannolikt att sätta betydande press uppåt på globala livsmedelspriser under 2026-27. När två av världens viktigaste råvaror – soja och vete – samtidigt ser minskad produktion från storskaliga producenter, skapas en tillgångs-efterfrågan-obalans som historiskt lett till prisökningar.

Särskilt oroande är att nedgångarna inte enbart beror på tillfälliga väderförhållanden utan också på strukturella förändringar som minskade odlingsarealer och jordbrukares strategiska omställning. Detta antyder att produktionsproblemen kan vara mer långsiktiga än tidigare bedömts.

Ur en försörjningssäkerhetsperspektiv bör länder som är starkt beroende av import av dessa råvaror redan nu börja planera för alternativa leverantörer eller strategiska lagringsinitiativ. Den globala livsmedelskedjan visar återigen sin sårbarhet när geografiskt koncentrerade produktionsområden påverkas samtidigt.

Källhänvisningar