När skillnaderna blir för små – Formas låter slumpen avgöra forskningsmedel
Formas låter slumpen avgöra när forskningsansökningar är jämngoda.
När expertbedömning inte räcker till
Det låter kanske kontraintuitivt: att låta slumpen avgöra vilka forskningsprojekt som får finansiering. Men Formas beslut att införa delvis slumpmässigt urval i programmet Explore bygger på en teknisk insikt som många inom systemutveckling känner igen – ibland är skillnaderna så marginella att varje försök till objektiv bedömning faktiskt introducerar mer störningar än klarhet.
Josefin Wangel, ansvarig för utlysningen, förklarar problemet tydligt: när en stor andel ansökningar håller så hög kvalitet att granskarna har svårt att objektivt urskilja relevanta kvalitetsskillnader, ökar risken för att "olika typer av störningar påverkar bedömningen". Det kan handla om att irrelevanta detaljer får oproportionerlig betydelse, eller att vissa granskare helt enkelt är skickligare på att argumentera för sin sak.
Lösningen är elegant i sin enkelhet: behåll sakkunniggranskningen, men ersätt panelmötena – där mänskliga faktorer lätt skapar partiskhet – med kontrollerad slumpmässighet. Alla ansökningar som bedöms hålla motsvarande kvalitet får samma chans att erhålla finansiering.
Bioekonomin i centrum för 2026
Parallellt med denna metodrevolution förbereder Formas sina mest ambitiösa satsningar inom bioekonomin för 2026. Arbetet sker genom bred samverkan med näringsliv och internationella partners, med särskild vikt vid bioekonomin och den nya satsningen på livsmedelsforskning.
Tillvägagångssättet är systematiskt: de nationella programmen bygger på strategiska färdplaner som utvecklas i nära samråd med programkommittéer och rådgivande organ. Inom det särskilda regeringsuppdraget för bioekonomin förs kontinuerlig dialog med programkontoret, som har i uppdrag att samla in näringslivets kunskapsbehov.
Från teori till praktik
Att forskningsfinansieringen verkligen når ut i praktiken syns tydligt i den nya satsningen Policy Lab: Hållbar markanvändning för att nå klimatmålen. Här samlas kommuner, regioner, företag och forskare för att tackla gemensamma utmaningar kring markanvändning i klimatomställningen.
Anna Kaijser, forskningssekreterare på Formas, betonar bredden: "Genom denna satsning vill vi samla aktörer med olika kunskaper och färdigheter. I många projekt har flera kommuner eller regioner gått samman för att samarbeta kring en gemensam utmaning."
Tid för utvärdering
Efter nästan ett decennium är det också dags att ta temperaturen på de nationella forskningsprogrammen. Formas, Forte och Vetenskapsrådet har fått i uppdrag att utvärdera de sju nationella forskningsprogrammen som lanserades 2016. Utvärderingen ska visa hur väl programmen lyckats nå sina mål och ligga till grund för framtida forskningspolitik.
Av de sju programmen har Formas lett de tre som behandlar klimat, hållbar samhällsplanering och mat – alla centrala för den bioekonomiska omställningen. Forskningsråden ska använda en gemensam modell och bedöma hur programmen uppfyllt kraven på vetenskaplig kvalitet, tvärvetenskapligt samarbete och samhällspåverkan.
Vår analys
Formas pionjärarbete med slumpmässigt urval representerar något större än bara en metodförändring – det är ett erkännande av att traditionella bedömningssystem har sina gränser. Som systemutvecklare vet jag att när data blir för jämngod för att algoritmer ska kunna särskilja meningsfulla mönster, är det ofta bättre att erkänna osäkerheten än att låtsas att vi har precision vi faktiskt saknar.
Detta kan bli en paradigmförändring för forskningsfinansiering globalt. Genom att minska maktstrukturer och partiskhet i bedömningsprocessen kan metoden demokratisera forskningen och ge nya röster chans att höras. Kombinerat med de omfattande bioekonomisatsningarna för 2026 positionerar sig Sverige som en föregångare inom både forskningsmetodik och hållbar omställning.
Den verkliga styrkan ligger i helhetsgreppet: från metodrevolution via bred samverkan till praktisk tillämpning i markanvändningsprojekt. Detta är systematisk innovation i praktiken.