Gröna drömmen krockar med verkligheten – 14 000 företag står i elkö
Elnäten klarar inte omställningen – 14 000 företag köar.
Europas gröna omställning står vid en kritisk vändpunkt. Medan politiska mål och företagsambitioner driver på elektrifieringen i rekordfart, visar sig en oväntad begränsning: den fysiska infrastrukturen hinner helt enkelt inte med.
I Nederländerna illustreras problematiken på ett slående sätt. Enligt rapporter från Biobased Press har antalet ansökningar från företag om nätanslutning skjutit i höjden från endast 700 stycken 2022 till över 14 000 i dag. Situationen är så ansträngd att äldre ansökningar redan dragits tillbaka, och även företag som vill leverera el till nätet – som solparksägare och batterilagringsföretag – fastnar i långa köer.
Tre krafter som omformar energibehovet
Bakom explosionen ligger en perfekt storm av omställningsfaktorer. Elbehovet förväntas växa från 115 TWh år 2023 till 190 TWh år 2035 – en ökning på 65 procent på bara tolv år. Tre huvudkrafter driver utvecklingen: byggnader byter från naturgas till elvärme med värmepumpar, transportsektorn elektrifieras, och industrin omvandlar sina produktionsprocesser för att minska klimatpåverkan.
Samtidigt skapar den växande andelen sol- och vindkraft nya utmaningar. Nätoperatören Tennet varnar för särskilt stora påfrestningar mellan 19 och 20 på kvällen, när människor kommer hem och kopplar in sina elbilar samtidigt som solproduktionen avtar.
Från klimatlösning till överlevnadsstrategi
Parallellt visar utvecklingen i Ukraina hur energiinfrastruktur blivit en strategisk nödvändighet bortom klimathänsyn. Sedan slutet av 2022 har systematiska attacker mot landets energisystem tvingat fram kreativa lösningar. I staden Mykolajiv har ett rehabiliteringscenter utrustats med solpaneler och batterier som backup, vilket gör att patienter fortfarande kan opereras och skyddsrum belysas trots elavbrott.
"När vi genomförde vårt första projekt 2022 möttes vi av tveksamhet. Nu finns det en lång kölista", berättar Natalia Kholodova från organisationen Ecoclub för Biobased Press. Utvecklingen visar hur distribuerad energiproduktion inte bara är en klimatlösning utan en säkerhetsfråga.
EU mobiliserar kapital
Europeiska institutioner har identifierat infrastrukturtrycket som en kritisk utmaning. Europeiska investeringsbanken tillhandahöll omkring 305 miljoner euro i finansiering till Danmark under 2025, med stort fokus på strategisk infrastruktur och stöd till små och medelstora företag.
Investeringarna är del av en bredare satsning på hållbar utveckling och biobaserad ekonomi inom EU. För att säkerställa miljöansvar har EIB utvecklat särskilda metoder för att beräkna koldioxidavtrycket från sina investeringsprojekt.
Massiv utbyggnad krävs
I Nederländerna planerar nätföretagen nu en aldrig tidigare skådad utbyggnad: minst 27 extra hög- och mellanspänningsstationer årligen de kommande 25 åren, plus cirka 2 000 nya transformatorer. Det är en omfattning som överstiger allt som gjorts tidigare och illustrerar hur fysisk infrastruktur blivit den avgörande faktorn för omställningstakten.
Vår analys
Detta är en vändpunkt för Europas energiomställning. Vi ser början på vad jag kallar "infrastrukturgapet" – skillnaden mellan politiska ambitioner och fysisk realitet.
Nederländska siffrorna är inte isolerade; de förebådar en kontinentomfattande utmaning. Företag som investerat i elektrifiering riskerar att fastna i köer, vilket kan bromsa hela den gröna omställningen. Detta skapar också enorma affärsmöjligheter för infrastrukturlösningar.
Den ukrainska utvecklingen visar dessutom hur energisäkerhet och klimatomställning konvergerar. Distribuerad energiproduktion är inte bara en klimatlösning längre – det är nationell säkerhet.
Framöver förväntar jag mig accelererade investeringar i smart nätinfrastruktur, energilagring och lastbalansering. Företag som löser denna flaskhals kommer att vara avgörande för Europas konkurrenskraft. EU:s massiva investeringar signalerar att man tagit problemet på allvar, men takten måste öka dramatiskt för att möta 2030-målen.